Ett mellanrum.
En sjukskrivning.
Det finns ett före.
Och det finns ett efter med aktivitet.
Men innan jag kan komma dit, måste jag bara vara här en stund.
Bara vara en stund.
Behöver jag vila?
Vill jag gå ditåt en stund?
Öppen.
Nyfiken.
Något nollställd, utan förväntningar.
Inte ute efter upplevelser.
Bara ett trevande fram i det här stilla, mjuka.
Krama träd.
Sitta vid havet.
Och så ett infall att ta en tur till Artipelag i blåsten och enstaka snöflingor.
Konst i naturen.
Skulpturer som tilltalar.
Och så den sista.
En sten av Ulrika Sparre.
Med en ristning.
Kvinnlig energipunkt.
Det första jag ser är ett inlägg på facebook från Glastonbury, Chalice well.
Med ett foto på brunnen och dess lock, med exakt samma symbol.
Kan inte låta bli att se det som ett tecken på något.
Kan inte låta bli att greppa tråden och följa den en bit.
Chalice well sägs ha helande krafter och locket är designat av kyrkoarkitekten Frederick Bligh Bond.
Man tror att Glastonbury är platsen där Avalon låg.
Där Kung Arthur och Drottning Guinevere begravdes.
Men också dit Josef av Arimataia tog sig för att gömma den heliga Graalen efter Jesus död.
Vissa menar att den heliga Graalen är begravd precis vid källan och därför färgar vattnet rött.
En annan förståelse är att det röda vattnet symboliserar kvinnans menstruation och att källan innehåller Gudinnans blod.
Att den står för det gudomligt feminina.
Här tolkar man också symbolen på locket där de två cirklarna tillsammans bildar en mandelliknande form, som en vulva.
Mandeln är en gammal symbol för fertilitet i många kulturer och associeras också till jungfrun Maria.
Formen återfinns också i många målningar och skulpturer inom kristendomen, kring helgon och Jesus till exempel.
Den heliga geometrin syns i formerna.
Där de två cirklarna står för den materiella världen och den andliga som möts - Vesica Pisces.
Något jag såklart tycker är lite roligt då jag har solen i stjärntecknet Fiskarna, Pisces.
Mandelformen i mitten, Mandorla, står för bron mellan cirklarna, mellan världarna.
Men också där det manliga och det kvinnliga möts, där allt skapas.
Så jag kunde inte låta bli att följa tråden vidare.
Och upptäckte att närmar man sig matematiken i symbolen, vad som händer när man adderar det maskulina till det feminina, så återfinner man Pi, π.
Man återfinner även andra matematiska förhållanden som enligt Pythagoras, ligger till grund för alla former.
Så kommer vi till Fibonacci-sekvensen som sammanfaller med hur våra celler i kroppen delas.
Bredden på Mandorlan är 153 i förhållande till längden på den och ja, antalet fiskar som återfanns i nätet efter att Jesus uppmuntrat lärjungarna att kasta ut det på andra sidan båten, var just 153 stycken.
Jesus Kristus, Guds Son, Frälsare på grekiska blir Iesous Christos Theou Uios Soter, ΙΧΘΥΣ = ichthus som betyder fisk.
I Vesica Pisces hittar vi också formen av en fisk, då med just längden 153.
Grekerna tyckte även om att tilldela sina bokstäver siffror och om man översätter Maria Magdalena till grekiska och räknar ihop, blir det 153.
Så har vi då återigen kopplingen till föreningen av det manliga och det kvinnliga.
Vi finner även det gyllene snittet i Vesica Pisces.
Och på många håll återfinns dessa proportioner.
I skulpturerna Sheela Na Gig på Keltiska kyrkor på Irland.
I Sphinxen och pyramiden i Giza.
I Petersplatsen i Rom.
Och i "Timglasnebulosan" som är en döende stjärna 8000 ljusår från jorden.
Ja, tänk vad en enkel naturpromenad på Artipelag kan sätta igång.