En man som just kom förbi på väg in från landet, Simon från Kyrene,
far till Alexandros och Rufus, tvingade de att bära hans kors.
Där gav de honom vin med myrra, men han tog inte emot det.
De korsfäste honom, och de delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
På anslaget med anklagelsen mot honom stod det: Judarnas konung.
Tillsammans med honom korsfäste de två rövare,
den ene till höger och den andre till vänster om honom.
De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade:
”Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar —
hjälp dig själv nu och stig ner från korset.”
Likaså gjorde översteprästerna och de skriftlärda narr av honom sinsemellan och sade:
”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa.
Han som är Messias, Israels konung,
nu får han stiga ner från korset, så att vi kan se det och tro på honom.”
Också de som var korsfästa tillsammans med honom skymfade honom.
Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden och varade till nionde timmen.
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: 'Eloi, Eloi, lema sabachtani?'
(det betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?).
Några som stod intill hörde det och sade: ”Han ropar på Elia.”
En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin,
satte den på en käpp och gav honom att dricka och sade:
”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom.”
Med ett högt rop slutade Jesus att andas.
Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner.
När officeren som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han:
”Den mannen måste ha varit Guds son.”
Längre bort stod också några kvinnor och såg på, och bland dem var Maria från Magdala
och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor och Salome.
De hade följt med honom och tjänat honom när han var i Galileen.
Och där var många andra kvinnor, de som hade gått med honom upp till Jerusalem.
(Mark 15:21-41)
.jpeg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar