Julevangeliet i Gaza

Vid den tiden utfärdade premiärminister Benjamin Netanyahu en förordning om att hela världen skulle fördöma Hamas terrordåd och stötta staten Israel i att förgöra Hamas, hur många oskyldiga civila: män, kvinnor och barn, som än skulle behöva dödas. 

   Det var inte den första attacken mot Palestinier, och den hölls när Joe Biden var president i USA. 

   Palestinier fördrevs från sina hem, uppmanade att söka skydd. 

   Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Dauds hus, begav sig från Gaza stad på Gazaremsan ner till Khan Younis, i södra Gaza, för att söka skydd tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
   

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin dotter, den förstfödda. 

   Hon lindade henne och lade henne bland krossade stenar under en presenning i plast, eftersom det inte fanns plats för dem i något av UNRWAs (united nations relief and works agency for palestine refugees in the near east) tält. 
   

Runt om i världen låg människor i sina sängar och surfade på sociala medier om natten. 

   Då stod Guds ängel framför dem och Guds härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. 

   Men ängeln sade till dem: 

   ”Var inte rädda. 

   Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. 

   Idag har en frälsare fötts åt er i Khan Younis, hon är Guds utvalda, liksom alla andra barn. 

   Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i ett flyktingläger i Gaza.” 

Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som talade om Gud:
   ”Ära åt Gud som är kärlek, som lever i det lilla barnet på flykt och som bryter upp era hjärtan så att Gud kan leva genom er i världen och vi äntligen kan få fred åt alla.”
   

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade människorna till varandra: 

   ”Låt oss söka på Gaza och se vad som har hänt och som Gud har låtit oss veta.” 

   De skyndade sig att googla och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg under presenningen. 

   När de hade sett det berättade de för alla som ville höra vad som sagts till dem om detta barn. 

   Alla som hörde det häpnade över vad människorna sade. 

Maria, som inte hade tillgång till varken internet, mat eller rent vatten, visste inte vad som sades om dem, allt hon kände var förtvivlan och rädsla för vad som skulle hända hennes barn. 
   

Och människorna visste att det här måste få ett slut! 

   Och de tackade Gud för vad de fått se och höra och lovade att aldrig mer blunda för det som sker i världen eller vilken roll vi alla spelar i det och se: de började agera för fred i världen, för frihet för människor som lever i förtryck, för ett slut på folkmord, inte bara i Gaza utan på alla de platser i världen där det pågår. 

   För medmänsklighet och samarbete också i sina egna samhällen, för rättvisa och upprättelse, för ett slut på svält, fattigdom och utanförskap. 

   För en bättre värld för alla! 
 
För om vi lyssnar till julevangeliet varje år, utan att låta det förvandla oss på djupet så vi förstår att det inte är en enskild berättelse om ETT litet värnlöst barn som Gud föddes in i, utan en om hur alla barn föds till oss alla. 

   Muslimska barn, judiska barn, kristna barn och så vidare, runt om i hela världen, och att vi alla har ett ansvar att skydda dem.

   Då spelar det ingen roll att Jesus föddes för att visa oss på ett annat sätt att leva med varandra. 

   Jesus försökte lära oss att inte göra skillnad på människor och att värna de minsta! 

   Om vi väljer att fira jul för att Jesus föddes, är det dags att vi också lyssnar på honom och agerar! 

Bilden är från en kyrka i Betlehem där man inte firar julen i år.